Apostlagärningarna
Del 13) 5:1-11
I slutet av det fjärde kapitlet har vi det andra omnämnandet
av den tidiga äkta kommunismen som praktiserades i den
första kyrkan. De som hade ägodelar sålde dem och de
delade med sig till de andra men ekonomiskt var det
katastrofalt.
Andligt sett var det en mycket vacker gest. Att de rikare
kristna hade en sådan stor kärlek till Herren och till Kristi
kropp att de var villiga att sälja sina ägodelar och lägga allt i
en gemensam kassa, så att ingen led nöd i den tidiga kyrkan.
Ingen behövde lida någon brist. Men det visade sig vara en
ekonomisk katastrof, så till den grad att Paulus senare var
tvungen att ta upp offer från de icke-judiska kyrkorna för att
stödja de fattiga bröderna i Jerusalem. För när pengarna har
förbrukats, vad gör man då?
Det har funnits folk i kyrkan idag som förespråkar denna
modell och det finns vissa kyrkor som försöker att återinföra
denna praxis.
En berömd kyrkoherde i London, dr John Stott, har
rekommenderat ”Church Community Concept”. Han
uppmuntrade medlemmar i sin församling som hade dyra
bilar och stora slott att sälja dem.
Han uppmuntrade dem att skaffa en mindre och billigare bil
och vara med och skapa en gemensam typ av kassa för
kyrkans gemenskap. De kallade detta för ”Church
Community Concept”.
Var och en skulle ha sina egna hus och andra saker, men
ändå skulle det finnas ett delande av rikedom inom kyrkan.
Jag tror inte att detta nödvändigtvis är ett mönster som Gud
avsett för församlingen. Även om de gjorde detta i kyrkan i
Jerusalem, så finns det ingenting nämnt om att det
praktiserades av någon av de andra kyrkorna som
grundades senare.
Och som jag har påpekat var resultatet i Jerusalem
ekonomiskt kaos. Det fanns också andra problem med detta
som vi kommer att läsa om här i kapitel fem.
Men en man som hette Ananias sålde med sin hustru Safira
en egendom och smusslade sedan undan en del av
betalningen, med hustruns vetskap. Han bar fram resten och
lade det vid apostlarnas fötter.
Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan fyllt ditt hjärta så
att du ljög för den helige Ande och smusslade undan en del
av pengarna för marken? Var den inte din så länge du hade
den? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför
bestämde du dig i ditt hjärta för detta? Du har inte ljugit för
människor utan för Gud." När Ananias hörde de orden föll
han ner och dog, och stor fruktan kom över alla som hörde
det. De yngre männen kom och svepte honom, bar bort och
begravde honom.
Omkring tre timmar senare kom hans hustru in utan att veta
vad som hade hänt. (Apg 5:1-7)
Det är intressant, de tog och begravde honom och talade inte
om detta för hans hustru.
Petrus frågade henne: "Säg mig, sålde ni marken för det
beloppet?" Hon svarade: "Ja, för det beloppet." Då sade
Petrus till henne: "Varför kom ni överens om att fresta
Herrens Ande? Se, de som har begravt din man står vid
dörren, och de ska bära bort dig också." Och plötsligt föll hon
död ner vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de
henne död, och de bar bort och begravde henne bredvid
hennes man. Stor fruktan kom över hela församlingen och
över alla andra som hörde om det. (Apg 5:8-11)
Ett par saker är viktiga att lägga märke till. 1) Petrus säger till
Ananias med eftertryck: "Var du tvungen att sälja din mark?"
Svaret var nej." Petrus frågade vidare: "Så länge du ägde
den, var den inte din?" "Jo, det var den."
Petrus säger också: ”När du hade sålt din mark, då var det
ingen som krävde att du måste komma hit med pengarna."
Det var en helt frivilligt sak av de som ville detta i den tidiga
kyrkan och det var inte ett krav från församlingen.
Jag tror att detta är viktigt att lägga märke till, när det idag
finns en del liberaler som försöker påpeka att den tidiga
kyrkan praktiserade en form av kommunism och därför
försöker förespråka kommunismen som en bra väg.
Men kommunismen i den tidiga kyrkan var långt borta från
den kommunism som vi ser i dag där människor under
vapenhot tvingas att avstå från sina fastigheter och
personliga ägodelar, vilka sedan beslagtas av regeringen.
Den tidiga kyrkan beslagtog inte egendom. Deras givande
var ett rent frivilligt uttryck för den tacksamhet och kärlek som
folk kände till Gud. Ingen tvingade fram detta och därmed
kan det inte finnas någon jämförelse med kommunismen
idag som tvingas på människor.
2) Lägg märke till den synd som Ananias och Safira gav sina
liv för. Det var inte synd att hålla tillbaka pengarna eller att
misslyckas med att ge allt därför att Gud krävde inte att de
skulle ge allt.
Deras synd var hyckleri – att de låtsades att de gav allt till
Gud, när de i verkligheten höll något tillbaka från Gud. Vi får
här se hur Gud ser på hycklare, vilket verkligen orsakade att
fruktan och bävan kom över hela församlingen.
Jag är intresserad av och fascineras av kraften i den tidiga
kyrkan. Det fanns en sådan renhet i dessa människors
hjärtan och en sådan kraft inom kyrkan, att hycklarna inte
kunde bestå.
Hycklare som kom in i den miljön blev avslöjade och
förstörda av Guds kraft och jag tycker det är mycket
respektingivande.
Jag har funderat på ifall samma typ av kraft och renhet fanns
i kyrkan idag, hur många medlemmar skulle vi då fortfarande
ha kvar efter att vi sjungit den tredje versen av sången "Take
My Life and Let It Be".
För i den tredje versen sjunger vi: "Ta mitt silver och mitt
guld, inte en krona jag undanhåller." Och vi sjunger det
mycket plikttroget, men ändå, alla av oss håller tillbaka våra
kronor och andra saker. Kyrkans förbannelse har varit
hyckleri.
Hyckleri kan ta sig uttryck på många sätt, men som regel
finns det en önskan i vårt kött att vi vill bli sedda som mer
andliga eller mer rättfärdiga än vad vi egentligen är.
Jag är själv så trött på mitt eget kött eftersom jag älskar att
folk tror att jag är en djupt andlig person ... en mycket
gudfruktig man. Är det inte hemskt att vårt kött gläder sig
över sådant?
Och eftersom jag vill att folk ska tro att jag är en djupt andlig
och gudfruktig man i nära gemenskap med Gud, kommer jag
ofta med små subtila antydningar som avslöjar hur djupt
andlig jag verkligen är.
"I morse när jag väntade på Gud ..." Åh, låter inte det bra?
”Jag hörde tupparna gala och jag visste att det skulle bli ljust
ganska snart ..." "Åh, han ber innan solen går upp. Vilken
gudfruktig man!"
Att vilja framstå som god i människors ögon och verka helig,
så att människor ser upp till en med vördnad och säger: "Åh,
du är Chuck Smith eller hur?" "Ja, hm hm." Men Gud hjälp
oss!! Hyckleri ... Gud tillät inte detta i den tidiga kyrkan.
Uppenbarligen ser vi här gåvan att skilja mellan andar i
verksamhet. Vi kommer att se det igen om ett par kapitel när
Simon trollkarlen kommer till Petrus och vill köpa kraften att
lägga händerna på folk så att de ska få den helige Ande.
När detta hände började Petrus urskilja vad som fanns i
Simons hjärta. Men här när Ananias kommer, frågar Petrus
bara rakt på sak varför han gav sken av att ge allt, när han i
verkligheten höll något tillbaka och Petrus säger till Ananias
att han ljuger för den Helige Ande.
Sedan säger Petrus: "För du har inte ljugit för människor,
utan för Gud." Petrus säger att den Helige Ande är Gud.
"Varför har du tänkt ut i ditt hjärta att ljuga för den Helige
Ande?" Petrus fortsätter: "Medan du hade kvar marken, var
den inte din och när du sålt den, var inte pengarna dina?
Varför har du tänkt ut denna sak i ditt hjärta? För du har inte
ljugit för människor, utan du har ljugit för Gud." Och så
likställer Petrus de två tillsammans. Att ljuga för den helige
Ande är samma sak som att ljuga för Gud.
Detta är en av de texter som bevisar den helige Andes
gudomlighet, att han är Gud och detta är ett mycket starkt
bevis.
När Safira kommer korsförhör Petrus henne och frågar
henne rakt på sak för att se om hon är delaktig i sin mans
lögn. "Sålde ni marken för så mycket?" "Ja, det är det pris vi
fick." Petrus anklagade henne då för att i konspiration med
sin man försöka lura den tidiga kyrkan och hon gick samma
öde tillmötes som sin man.
Nu hade kyrkan rensats från hyckleri och ur denna renhet
kom det kraft. Jesus säger i Lukas 12:1: "Akta er för
fariseernas surdeg, hyckleriet!"
Paulus säger också till församlingen i Korint: ”Rensa bort den
gamla surdegen". (1Kor 5:7) ”Gör er av med hyckleriet i
församlingen.”
Resultatet av att kyrkan blev renad var kraft och jag tror att
Apostlagärningarna är ett mönster för oss och inte en
engångshändelse i kyrkans historia av en unik upplevelse av
Guds kraft.
Slut av del 13
För att gå till del 14 klicka här
Undervisningen kommer från nedskriven predikan på engelska.
Tillstånd beviljat av The Word For Today att översätta detta
avsnitt. Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är hämtade från
Svenska Folkbibeln.
