Apostlagärningarna
Del 4) 2:1-21
När pingstdagen kom (Apg 2:1)
Pingsthögtiden kommer femtio dagar efter påsk då Jesus
korsfästes och är den andra stora judiska högtiden. Den
kallas också skördehögtiden.
Denna högtid präglades av att de skördade ett område av
sin åker. Det var höstsådden som i början av juni var
mogen för skörd.
De band vetet i kärvar, bar fram dem och offrade dem
som ett lyftoffer genom att prästen tog kärvarna och lyfte
dem inför Herren. De offrade dem som de första frukterna
till Herren.
"Gud, till dig hör den första frukten. Det finns en skörd
som är på väg men detta Herre, är den första frukten.
Den tillhör dig."
Som brukligt var vid alla judiska högtider fanns där judar
som hade kommit från hela världen för att fira dessa
högtider.
var de alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett
dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde
hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för
dem och fördelade sig och satte sig på var och en av
dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala
främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.
(Apg 2:1-4)
Allteftersom Anden gav dem förmågan eller manade dem
att tala.
Vi ser att det finns vissa fenomen som åtföljer utgjutandet
av den Helige Ande. Det kom ett ljud från himlen som från
en våldsam storm, som fyllde hela huset där de satt.
Lägg märke till att de satt. Det spelar ingen roll om du
sitter eller står. Det beror inte på vilken fysisk position vi
har om Gud ska verka. Jag är trött på att försöka tänka
ut hur Gud ska verka och jag tror att Gud motsätter sig
varje gång vi försöker förutsäga vad Han ska göra.
Men folk försöker alltid sätta ihop en formel och jag antar
att det bara är naturligt. Du vet, när du ber för någon och
de blir helade försöker du tänka: "Hur bad jag? Vad
gjorde jag?
Någonting hände här. Åh det är fantastiskt! Hur gjorde jag
det?" Man vill omedelbart kunna hitta en ritual. "Vad sa
jag?" Magiska ord, magiska rörelser eller något annat,
men Gud motsätter sig varje gång vi försöker förutsäga
vad Han ska göra.
I detta fall satt lärjungarna ner och tungor som av eld
visade sig för dem och var över eller på var och en av
dem. De blev alla fyllda med den Helige Ande och i detta
fall började de tala (glossa i grekiskan) på främmande
språk, allteftersom Anden gav dem förmågan och
manade dem att tala.
I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk
under himlen. När dånet hördes (Apg 2:5-6)
Vad var det för dån som lät som en våldsam storm?
Folket hörde detta visslande ljud som från en orkan och
de kom springande för att se vad i hela världen var det för
dån som kom från huset.
samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var
och en hörde sitt eget språk talas. (Apg 2:6)
”var och en hörde sitt eget språk talas”.
häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla
de som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget
modersmål? Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i
Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och
Asien, i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna
kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, vi är judar
och proselyter, kretensare och araber – ändå hör vi dem
tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!"
(Apg 2:7-11)
Lägg märke till att när folk förstod vad lärjungarna sa
hörde de dem inte predika på dessa språk och inte heller
var deras ord riktade till människor utan orden var riktade
till Gud. Lärjungarna förkunnade Guds väldiga gärningar.
Någonstans på vägen har en del kyrkor fått en felaktig
föreställning om att Gud ofta talar till församlingen genom
tungotal och uttydning av tungotal. Det är inte bibliskt.
I 1Korintierbrevet 14:2 säger Paulus: ”Den som talar
tungomål talar inte till människor utan till Gud, för ingen
förstår honom. Han talar hemligheter i sin ande.”
Därför talar han om för dem att om en person talar i
tungomål i församlingen, bör han be att någon kan tolka.
Och om det inte finns någon som kan tolka bör han inte
tala utan vara tyst och tala för sig själv och för Gud.
För om han ställer sig upp och talar i tungomål i en
gudstjänst och ingen tolkar, hur kan den person som inte
förstår vad han säger, säga: "Ja, och amen"?
När någon tackar Gud i tungor förstår han inte vad han
säger men han välsignar Gud. Det är ett bra sätt att prisa
Herren på, men inte i församlingen där människor inte
förstår vad han/hon säger.
Så nu och alltid när Paulus undervisar i ämnet, eller när
människor förstod tungomål så finns det inget ställe i
bibeln där Gud talar till människor genom tungomål och
uttydning.
Det närmaste stället borde vara i Daniels bok när skriften
på väggen tolkades av Daniel. Men det var inte tungomål
och uttydning då Gud gav ett budskap till den hedniska
kungen Belsassar.
När en person talar i tungomål enligt bibeln, talar han
gudomliga hemligheter till Gud som människor inte förstår
och det är inte riktat till människor. Det är inte nödvändigt
att människor förstår honom. Han samtalar med Gud på
ett speciellt språk som Gud har gett honom.
Lärjungarna upphöjde Gud. De förkunnade Guds väldiga
gärningar på de olika språken och naturligtvis blev folk
förundrade.
De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra:
"Vad kan det här betyda?" (Act 2:12)
Lägg märke till att de har en fråga: "Vad kan det här
betyda?”
Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött
vin." Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde
sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems
alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: Det
är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje
timmen på morgonen! (Apg 2:13-15)
Klockan är bara 9 på morgonen och det är för tidigt för att
vara berusad. Vad var folkets fråga? "Vad kan det här
betyda?" Petrus budskap riktar sig först och främst till
deras fråga.
Jag tror att det är viktigt att vårt budskap besvarar de
frågor som människor har. Jag tror att det finns en hel del
förkunnelse som är helt irrelevant.
”Jo, tack för informationen. Jag behövde den faktiskt inte
och jag förstår den inte heller nu efter att jag har fått
den...” Men här besvarar Petrus folkets fråga: "Vad kan
det här betyda?" och svaret är:
det är detta som är sagt genom profeten Joel: (Apg 2:16)
Petrus började med att ge dem en biblisk grund för
fenomenet de nyss hade observerat och låt mig säga att
jag tror att detta är oerhört viktigt.
Jag tror att vi är på farlig mark när vi söker andliga
fenomen som vi inte har någon biblisk grund för därför att
när vi kommer in på området för andliga fenomen,
kommer människor att ställa frågor.
"Vad är detta?" Och om du utövar någon form av andligt
fenomen som du inte kan ge en solid biblisk grund för,
har du stora problem enligt mig.
Jag är inte intresserad av någon form av fenomen som
jag inte kan ge en solid biblisk grund för. Och jag anser
att det är mycket oansvarigt av evangelister, eller vem
som helst, att uppmuntra ett andligt fenomen utan biblisk
grund.
Petrus leder dem direkt till Guds ord. "Det är detta som är
sagt genom profeten Joel." Lägg märke till att Petrus
citerar från profeten Joel. Han hade ganska bra kunskap i
Guds Ord.
Jag påpekar detta för att jag ska kunna visa er
egenskaperna hos de män som Gud använde. Vi
kommer att följa detta när vi går igenom
Apostlagärningarna.
En av de första egenskaper som vi finner hos de män
som Gud använder, är att de är män av bön. Petrus och
de andra väntade dagligen i bön och åkallan, kommer ni
ihåg?
De män som Gud använder är Ordets män. Det är
ytterligare en egenskap som Gud söker efter. Petrus
hade ganska goda kunskaper i Guds Ord. Han kunde
citera psalmer från Psaltaren som inte lätt fångar vår
uppmärksamhet, men Petrus citerar från dem, sätter ihop
dem och ger dem mening.
När detta fenomen sker och människor säger: "Vad kan
det här betyda?" säger Petrus: "Det är detta som är sagt
genom profeten Joel."
Och det ska ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag
utgjuter av min Ande över allt kött. Era söner och era
döttrar ska profetera, era unga ska se syner och era
gamla ska ha drömmar. Ja, över mina tjänare och
tjänarinnor ska jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och
de ska profetera.
Och jag ska göra under uppe på himlen och tecken nere
på jorden, blod, eld och moln av rök. Solen ska vändas i
mörker och månen i blod innan Herrens dag kommer, den
stora och strålande. Och det ska ske att var och en som
åkallar Herrens namn ska bli frälst. (Apg 2:17-21)
Petrus citerar ur Joel kapitel 2 och vad citerar han? Guds
löfte om att sända den Helige Ande över världen.
Lägg märke till att i sitt sammanhang gällde detta löfte de
sista dagarna och Joel leder faktiskt löftet genom den
stora vedermödan ända fram till Jesu andra ankomst.
”Och jag skall låta tecken synas på himlen och på jorden:
blod, eld och rökpelare. Solen skall vändas i mörker och
månen i blod, innan Herrens dag kommer”. (Joel 2:30-31)
Detta är saker som ska hända i den stora vedermödan.
”innan Herrens dag kommer”. Det är Jesu andra
ankomst.
”Och det ska ske att var och en som åkallar Herrens
namn ska bli frälst.”
Slut av del 4
För att gå till del 5 klicka här
Undervisningen kommer från nedskriven predikan på engelska.
Tillstånd beviljat av The Word For Today att översätta detta
avsnitt. Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är hämtade från
Svenska Folkbibeln.
